Idag publiceras den första gemensamma nordiska studien som mäter den litterära exportens intäkter och antalet översättningsavtal. Enligt den färska studien uppgick litteraturexportens intäkter i Finland till omkring 3,3 miljoner euro 2024. Det sammanslagna värdet på hela Nordens litteraturexport var ca 78,5 miljoner euro.
Studien syftade till att klargöra hur litteraturexporten i deltagarländerna ter sig i en större nordisk kontext. Studiens upphovsmän är litteraturexportens nordiska expertorganisationer Danish Arts Foundation, FarLit – Literature from the Faroe Islands, FILI – Finnish Literature Exchange, Icelandic Literature Center, NORLA – Norwegian Literature Abroad och Swedish Arts Council/Swedish Literature Exchange. Enkätundersökningen om litteraturexportens värde genomfördes av den externa organisationen La&La Creative Agency.
För studiens finländska del svarar FILI – Center för litteraturexport som låtit utföra studier av den inhemska litteraturexportens värde ända sedan 2011. FILIs direktör Tiia Strandén gläder sig över att den länge planerade nordiska analysen av litteraturexportens värde äntligen kunnat genomföras.
”Det är viktigt att förstå hur litteraturexporten fungerar i olika nordiska länder och hur varje land kan utveckla sin egen litterära export framöver.”
Under förra året tecknades sammanlagt 588 översättningsavtal för finländsk litteratur. Enligt undersökningen var litteraturexportens inkomster brett fördelade över olika genrer. Nästan hälften härrörde från barn- och ungdomslitteratur.
”Det är utmärkt att litteraturutgivningen i Finland är så bred att den väcker intresse ute i världen. Finländska böcker för barn och unga utmärks av sina mångsidiga och ofta djärva teman som tilltalar även en internationell publik. Intresset är också stort för litterär fiktion och den växande kommersiella genren”, är Tiia Strandéns analys.
Viivi Arela, litterär agent och verkställande direktör för Helsinki Literary Agency, ser det som en positiv signal att utländska förlag i dessa föränderliga tider inte bara vågar ta sig an underhållande genrelitteratur utan även litterär prosa.
”I vårt arbete blir det tydligt att finländsk litteratur hela tiden väcker allt större intresse i världen. Framgångarna för Iida Turpeinens Elolliset och Pirkko Saisios Helsingfors-trilogi visar att den finländska litteraturen har alla möjligheter att synas internationellt som en del av världslitteraturen.”
Toomas Aasmäe, litterär agent på Bonnier Rights Finland, säger att det verkligen är värdefullt att för första gången få en tydlig nordisk överblick av den litterära exporten.
”För oss var 2024 ett viktigt år: I och med de nya översättningsavtalen är bland andra Satu Rämös Hildur-serie en av de snabbast växande nordiska bokserierna och kommer snart att finnas tillgänglig i 27 språkområden. Seriens internationella utveckling stöder såväl andra finländska författares möjligheter som litteraturexportens tillväxt. FILIs långsiktiga arbete har varit en väsentlig del av denna utveckling”, säger Aasmäe.
”Det finska språket innehar förstås alltid en särställning, det är så ovanligt jämfört med de skandinaviska språken som behärskas av betydligt fler översättare”, fortsätter FILIs Tiia Strandén.
FILI satsar sedan länge på fortbildning och mentorprogram för översättare.
Enligt översättningsdatabasen som FILI upprätthåller publicerades det under förra året 447 översättningar av finsk litteratur på 43 olika språk. I genomsnitt ges det i utlandet årligen ut 400–450 översättningar av skönlitteratur och facklitteratur samt barn- och ungdomslitteratur som ursprungligen utgivits i Finland på finska, finlandssvenska eller samiska.
Mer information: Direktör Tiia Strandén, tfn. 040 582 0975,
Den första gemensamma nordiska studien av den litterära exportens värde 2024 hittar du här.
Statistik över översättningar av finländsk litteratur hittar du här.