Pressmeddelanden

Värdet på Finlands litteraturexport uppnådde under 2020 det näst bästa resultatet under sin mätningshistoria. Pandemin som prövat världen påverkade inte litteraturexporten på ett avgörande vis, trots att utgivningen av böcker sköts upp i många länder på grund av den rådande situationen. Den finska litteraturexportens värde 2020 var nästan 3,6 miljoner euro, en minskning på bara 4 procent mot året dessförinnan.

Enligt en utredning beställd av FILI – Center för litteraturexport har den övergripande siffran inte ändrats kraftigt, men den varierar mellan olika litteraturslag. Nästan hälften av exportinkomsterna (48 %) utgjordes av skönlitteratur, som under denna mätperiod passerade barn- och ungdomslitteraturen (40 %). De totala siffrorna är dock i en storleksordning där svängningarna förklaras av enskilda böckers framgångar.

Översättningsrättigheter för finsk litteratur såldes till närmare 50 länder under fjolåret. Merparten av bruttoinkomsterna, nästan en tredjedel (32 %), härrörde dock från den engelskspråkiga världen. Det visar på ett mycket konkret vis på den engelskspråkiga förlagsvärldens betydelse och på varför man velat satsa på den: marknaden är betydande både till läsarkårens storlek och sin ekonomiska betydelse, vilket gör den eftersträvansvärd.

Samtidigt visar siffrorna hur penningströmmarna utgörs av relativt små bäckar, för de fem största språkområdena bildar över hälften av inkomsterna medan alla andra länder tillsammans omfattar hela 44 %.

Litteraturexporten har professionaliserats under de senaste tio åren och exportinkomsterna har stabiliserats vid det tredubbla av vad de var i början av mätperioden (2011). Den verkliga siffran är emellertid avsevärt högre, för utredningen innefattar inte uppgifter om de många finländska författare som företräds av en utländsk agent.

”Vårt nästa mål är förstås att öka inkomstflödet från vår litteraturexport till en ny nivå. Dagens läge har uppnåtts genom målmedvetet arbete, så det finns inga hinder för att vi skulle kunna femdubbla dagens försäljning. Det kräver statliga satsningar, en vilja hos bokbranschen att satsa på export och resurser åt våra agenturer”, beskriver Tiia Strandén, direktör för FILI – Center för litteraturexport.

Utredningen Litteraturexportens värde 2020 har gjorts av Katri Salmenoja på uppdrag av Center för litteraturexport FILI.

https://fili.fi/wp-content/uploads/2021/10/FILI_Selvitys-2020_FIN.pdf

Mer information:
Tiia Strandén, direktör, tfn. +358 (0)40 5820 975,
Silja Hakulinen, informatör, tfn +358 (0)40 534 7526,

Bild: Aude Debeaurain

Statens utländska översättarpris går i år till Kirsi Kinnunen, som bland annat är känd för sina översättningar av tecknade serier till franska. Priset uppgår till 15 000 euro. Det överlämnades till Kinnunen av forsknings- och kulturminister Annika Saarikko tisdagen den 25 maj.

Kirsi Kinnunen bor sedan ett par decennier i Frankrike och har hunnit utföra ett banbrytande arbete för den samtida finländska seriekonsten i landet som betraktas som de tecknade seriernas starkaste fäste.

”Kirsi Kinnunens aktiva arbete har öppnat dörrar för våra serieskapare till franska förlag, där Kinnunen är känd som en pålitlig aktör. Särskilt fint är att Kirsi Kinnunens översättningar väckt mycket uppmärksamhet i det stora serielandet Frankrike”, sade ministern Annika Saarikko i sitt prisutdelningstal.

Sammanlagt 33 franska serieförlag har publicerat finländska serier, merparten av dem genom Kirsi Kinnunens kontakter.

Album av Aapo Rapi, Ville Ranta, Marko Turunen och Petteri Tikkanen har i Kinnunens översättning tävlat om olika priser i den officiella tävlingen på seriefestivalen i Angoulême under årens lopp. I början av året vann Tiitu Takalos Minä, Mikko ja Annikki, det vill säga ”Moi, Mikko et Annikki”, det betydande Grand Prix Artémisia-priset som varje år ges till det bästa verket av en kvinnlig serieskapare.

”De tecknade serierna från Finland tillhör de mest egensinniga och djärva i världen. Jag har som översättare, serieråd, agent och promotor i största allmänhet verkat aktivt för att introducera dem i Frankrike i över 20 års tid, och det har varit ett av de roligaste och mest givande äventyren, inte bara under min karriär, utan i hela mitt liv,” berättar Kirsi Kinnunen.

Kirsi Kinnunen (f. 1960) har studerat bland annat romansk filologi, översättning och tolkning samt avlagt journalistexamen vid universiteten i Jyväskylä, Tammerfors och Åbo. Hon föddes i Rovaniemi och bor i Bretagne i Frankrike. Kirsi Kinnunen har översatt sammanlagt över 90 verk från finska och svenska: tecknade serier men också facklitteratur och barnböcker. Dessutom har hon textat ca hundra finska dokumentärfilmer och dokumentärprogram åt fransk television samt översatt fransk litteratur till finska.

Varje år beviljar undervisnings- och kulturministeriet enligt förslag från FILI Center för litteraturexports delegation ut statens utländska översättarpris till en meriterad översättare av finländsk litteratur. Priset har delats ut sedan 1975.

Mer information och intervjuförfrågningar: FILI:s kommunikation/Silja Hakulinen, / tfn. 040 534 7526

Kirsi Kinnunens översättningar
Lista över tidigare pristagare

Annemarie Raas

Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har den 6.10.2020 beviljat statens utländska översättarpris till Annemarie Raas, översättare till holländska. Priset uppgår till 15 000 euro och delades i år ut för 45:e gången. Det är första gången som priset går till en översättare till holländska.

Annemarie Raas inledde sin översättarbana genom att bistå sin universitetslärare Marja-Leena Hellings i översättningen av en bok av Matti Yrjänä Joensuu för 20 år sedan. Sedan dess har hon hunnit med 47 översättningar, senast av Sofi Oksanens Koirapuisto.

Joensuu blev en kär författare för Raas, men hon har under sina år som översättare även hunnit med andra deckare som Leena Lehtolainen, Matti Rönkä och Kati Hiekkapelto. Likaså har Annemarie Raas gjort förtjänstfulla översättningar av Aki Ollikainens finstämda miniatyrromaner, Riikka Pulkkinens pregnanta prosa, Arto Paasilinnas humor samt inom ungdomslitteraturen av Siri Kolus och Tuutikki Tolonens böcker.

Det här är inte första gången som Annemarie Raas översättningar vinner pris: Siri Kolus bok Me Rosvolat fick ”Zilveren Griffel”-priset, den främsta utmärkelsen för barnböcker i översättning till holländska. Rosa Liksoms Hytti no:6 valdes i sin tur ut som en av de fem bästa böckerna för holländska Europese Literatuurprijs 2013.

Annemarie Raas (f. 1968) har en filosofie magisterexamen från universitetet i Groningen där hon studerat finska och finländsk kultur. Hon lärde sig finska redan under gymnasiet då hon tillbringade ett år som utbytesstudent i Jämsä.

Varje år beviljar undervisnings- och kulturministeriet enligt förslag från FILI Center för litteraturexports delegation ut statens utländska översättarpris till en meriterad översättare av finländsk litteratur. Priset har delats ut sedan 1975 och uppgår till 15 000 euro. Priset överlämnades av statssekreteraren Tuomo Puumala på Nationalbiblioteket i Helsingfors den 6.10.2020. Mottagaren deltog i ceremonin på distans.

Annemarie Raas översättningar

Lista över tidigare pristagare

Mer information och intervjuförfrågningar:

FILI:s kommunikation / Silja Hakulinen, / tfn. 040 534 7526

Värdet på Finlands litteraturexport ökade och slog med sina 3,71 miljoner euro nytt rekord 2019. Det framgår av utredningen som Center för litteraturexport FILI beställt och som följt litteraturexportens värdeutveckling från och med 2011. Denna gång var ökningen hela 18 % jämfört med föregående år.

Barn- och ungdomslitteraturens andel av litteraturexporten ökade och stod för över hälften av exportinkomsterna (53 %). Jämfört med föregående år ökade även skönlitteraturens andel av de totala intäkterna något medan facklitteraturens andel minskade.

Eftersom antalet sålda titlar är begränsat kan den årliga variationen i fördelningen mellan litteraturslag rentav förklaras av en enda boks försäljningsframgångar. Trots svängningarna har barn- och ungdomslitteraturen behållit en stark position i flera år.

Det engelskspråkiga marknadsområdet stod för hela en femtedel av bruttoinkomsterna. Det är resultatet av långsiktigt arbete och exportsatsningar mot just USA och Storbritannien. Denna marknad är betydande både sett till läsarantalet och de ekonomiska effekterna och därför eftersträvansvärd.

Bruttoinkomsterna från litteraturexporten är uppdelade i förskott och royalties, och även de senare nådde en ny rekordnivå. ”Det finns anledning att glädja sig åt royaltyökningen, för den vittnar om att finländska böcker säljer i utlandet, vilket är helt avgörande för en fortsatt litteraturexport. Dessutom visar den engelskspråkiga marknadens höga andel av inkomstbildningen att vår litteratur klarar sig även på denna marknad som anses vara svår”, säger Tiia Strandén, direktör för Center för litteraturexport FILI.

Värdet på Finlands litteraturexport (3,71 miljoner euro 2019) enligt utredningens mätning visar bara en del av den totala exporten, för flera finländska författare med framgångar i utlandet representeras av utländska agenturer vars siffror inte framgår i utredningen av finländska aktörer. Den verkliga summan kan med andra ord vara minst dubbelt så stor.

De uppmätta exportinkomsterna har nästan tredubblats i jämförelse med tiden för mätningarnas början 2011. ”Nu är det också viktigt att se hur vi kan upprätthålla den höga nivå som exporten legat på de senaste åren”, påpekar Strandén.

Utredningen har gjorts av Katri Salmenoja på uppdrag av Center för litteraturexport FILI.

Mer information:
Tiia Strandén, direktör, tfn. +358 (0)40 5820 975,
Silja Hakulinen, informatör, tfn +358 (0)40 534 7526,

Undervisnings- och kulturministeriet ger på förslag av Centret för litteraturexport FILI:s delegation statens utländska översättarpris till Elina Kritzokat som översätter till tyska. Priset är på 15 000 euro och det utdelas nu för 44:e gången.

Elina Kritzokat. Bild: Antje Pehle.

Elina Kritzokat (f. 1971) inledde sin karriär som professionell översättare 2001 och har hittills redan publicerat ett femtiotal översättningar. Hennes repertoar är påfallande bred: romaner, noveller, barn- och ungdomslitteratur, lyrik, serier, essäer, skådespel, undertexter och facklitteratur.

Av Kritzokats översättningar kan nämnas Minna Rytisalos Lempi, som utkom förra året och blev en försäljningssuccé i Tyskland. Framgång kan förutspås också för hennes översättningar av Timo Parvelas Kepler-böcker, som det tyska förlaget har lanserat stort i höst.

Utöver samtidslitteratur har Elina Kritzokat också lyckats presentera finska moderna klassiker som exempelvis Marja-Liisa Vartio och Raija Siekkinen för de tyska läsarna. Kritzokats goda relationer till tyska förlag och hennes aktiva grepp har resulterat i utgivning av många finska verk.

Elina Kritzokat är känd för sina intelligenta, roliga och karismatiska framträdanden. Hon har läst, intervjuat, tolkat och varit konferencier på åtskilliga evenemang med finska författare på olika håll i Tyskland. Kritzokat har också föreläst, lett workshoppar och arbetat aktiv för att utveckla sitt yrkesområde.

”För mig är översättning inte bara ett språkligt arbete, utan det handlar också om empati och kärlek. Jag läser, hör och förnimmer textens stämning, rytm, stilregister, jag pejlar in särdragen i den, fördjupar mig i innehållet, äventyren och konflikterna mellan personerna, och skapar allt det på nytt på tyska, så att också andra hittar texten och kan fördjupa sig i den. Jag önskar att tyska läsare ska få uppleva något liknande som den finska författaren, som jag”, analyserar Elina Kritzokat sitt arbete.

Tysk-finska Elina Kritzokat är född och uppvuxen i Tyskland. Hon har avlagt filosofie magisterexamen vid Oldenburgs universitet i Tyskland.

Priset överräcktes på kulturminister Hanna Kosonens vägnar av undervisnings- och kulturministeriets överdirektör Riitta Kaivosoja på Ständerhuset i Helsingfors 28 november 2019.

Närmare information och intervjuer:
FILI:s kommunikation / Silja Hakulinen, / tfn 040 534 7526

Elina Kritzokat:
Curriculum vitae (pdf)
Bild (c) Antje Pehle

Den finländska litteraturexportens marknadsvärde har ökat med totalt ca 150 % sedan 2011 och uppnått en permanent högre nivå, vilket var det mål som Center för litteraturexport FILI satte upp i början av mätperioden.

Det framgår av den utredning som Center för litteraturexport FILI beställt och som följt litteraturexportens värdeutveckling från 2011 till 2018. Den nu avslutade utredningen är den första i sitt slag på området och ger en försiktig bild av litteraturexportens ekonomiska effekter.

Exportens totala värde enligt utredningen, 3,14 miljoner euro 2018, är bara en del av sanningen, för flera av Finlands författare som varit framgångsrika i utlandet, som Pajtim Statovci, Sofi Oksanen och Rosa Liksom, representeras av utländska agenturer vars siffror ingår inte i den finländska utredningen. Den verkliga summan kan med andra ord vara minst dubbelt så stor.

En anmärkningsvärd sak med resultaten är att det engelskspråkiga marknadsområdet erövrat förstaplatsen. Finska agenter och förlag samt FILI har bedrivit ett målmedvetet arbete för att uppnå just detta, för den engelskspråkiga bokmarknaden är betydande på grund av sin omfattning och läsarmängd och därigenom sin ekonomiska betydelse. Samtidigt har den traditionellt varit mycket svårintaglig för översatt litteratur, men på senare år har den börjat öppna sig, vilket gynnat även den finländska litteraturen.

En annan global trend som bekräftas av den finska utredningen är facklitteraturens uppgång, särskilt den så kallade berättande facklitteraturen. Siffrorna i vår utredning är konjunkturkänsliga men visar ändå att även finländsk facklitteratur kan skörda framgångar utomlands.

Långsiktigt arbete betalar sig till slut: royaltyökningen i euro vittnar om att branschen håller på att omvandlas till en verklig exportbransch.

Litteraturexportens flaskhals för Finland är inte litteraturen och dess kvalitet, utan det lilla språkområdets brist på professionella översättare och agenturer som säljer översättningsrättigheter. Fler översättare till olika språkområden har utbildats och FILI stödjer även inbördes nätverkande och yrkesutbildning för översättare. Litteraturagenturerna har blivit fler, även om denna brist delvis uppvägs av utländska agenturer.

”Nuläget ser väldigt bra ut, men för att upprätthålla detta tillstånd krävs att alla aktörer aktivt engagerar sig och satsar på export. Det här är ett utmärkt tillfälle att andas ut och fundera på vad vi vill med vår litteraturexport i framtiden”, säger FILI:s direktör Tiia Strandén.

Center för litteraturexport FILI har beställt en longitudinell studie från en extern utredare (Media Clever) för att undersöka litteraturexportens utveckling. En vändpunkt för litteraturexporten var bokmässan i Frankfurt 2014, då Finland var temaland. I samband med detta drevs ett femårigt projekt för internationalisering av Finlands litteratur och samtidigt började man följa litteraturexportens ekonomiska värdeutveckling. Nu har den sista årsandelen för utredningen 2011–2018 slutförts. En helt ny utredning startas i slutet av året för att följa den fortsatta utvecklingen.

Mer information:

Tiia Strandén, direktör, Center för litteraturexport FILI
p. +358 (0)40 5820 975 /

Litteraturexportens marknadsvärde 2018 (pdf, på finska)

Minister Sampo Terho överlämnade idag statens utländska översättarpris till Birgita Bonde Hansen (f. 1977). Birgita Bonde Hansen har översatt ett flertal av Finlands internationellt mest namnkunniga författare, som Sofi Oksanen, Laura Lindstedt och Antti Tuomainen till danska. Hittills har hon byggt upp en imponerande samling om 40 översättningar av finländsk samtidslitteratur till danska.

Birgita Bonde Hansen har studerat finska på Köpenhamns universitet och hennes väg till översättningsyrket gick via dramatiken. Hennes första romanöversättningar var böcker av Kari Hotakainen och Sofi Oksanen år 2011. Båda dessa berättare har följt henne under hennes yrkesbana: Bonde Hansen har översatt fyra av Hotakainens romaner och Oksanens fyra romaner. Hon översätter även estnisk litteratur till danska.

Birgita Bonde Hansen fascineras särskilt av översättningens språkliga aspekter. Den gedigna språkfärdighet hon tillägnat sig och hennes bakgrund som lingvist utgör grundpelarna för hennes arbete som översättare. Bonde Hansen övertygar också som översättare av språkligt krävande berättare, exempelvis Katja Kettu och Rosa Liksom. Om Birgita Bonde Hansens grundmurade yrkesskicklighet vittnar hennes uppenbart hängivna och passionerade inställning till arbetet.

Danska har varit ett av de största målspråken för översättning av finländsk litteratur de senaste åren, och den finländska prosan har inte minst Birgita Bonde Hansens utmärkta översättningar att tacka för sina framgångar i Danmark. Tidigare i år tilldelades hon Blixenpriset för årets bästa översättare av Danmarks översättarförbund.

Statens utländska översättarpris delas ut av undervisnings- och kulturministeriet sedan 1975.  Priset uppgår till 15 000 euro och beviljas från spelbolag Veikkaus intäkter. Priset delas varje år ut till en meriterad översättare av finländsk litteratur enligt förslag från FILI Center för litteraturexport.

Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho ser priset som ett erkännande av översättarnas viktiga arbete för finländsk kulturexport.

Mer information: stf. informatör Johanna Sillanpää, FILI, , p. 050 4300 119

Under 2016 såldes rättigheter för böcker översatta från finska, finlandssvenska och samiska för över tre miljoner euro. Den senaste litteraturexportens värde-rapporten vittnar om att tillväxt vilar på en hållbar grund.

Försäljningsinkomsterna från rättigheter för finländsk litteratur ökade under 2016 med över en tredjedel jämfört med 2015 och uppgick till 3,14 miljoner euro. Siffran är en del av en stigande kurva som började redan 2011 och som visar att den finländska litteraturens förmåga att väcka intresse internationellt nått en helt ny nivå.

Finland var temaland på bokmässan i Frankfurt år 2014. Den nya rapporten från FILI – Center för litteraturexport och Media Clever visar att litteraturexporten fortfarande drar fördel av Finnland.Cool-projektets framgångar.

”Förutom rättighetsexporten har även royaltyinkomsterna ökat kraftigt”, säger FILIs chef Tiia Strandén. Royaltyinkomsterna nästan fördubblades från 2014 till 2016. ”Det visar att översättning av finländska böcker säljer i utlandet. Kommersiella framgångar är en förutsättning för fortsatta köp av bokrättigheter i framtiden.”

Siffrorna i rapporten är inhämtade från finska förlag och litterära agenter, och därför saknas uppgifter om författare med utländska agenter, exempelvis Sofi Oksanen och Kjell Westö. Det är med andra ord ännu vanligare att finska böcker hamnar i shoppingkassen.

Storbritannien och USA har med en andel på 25 procent blivit de viktigaste exportmarknaderna för finländsk litteratur. På andraplatsen har även det traditionellt viktiga Tyskland ökat procentuellt. ”Stora marknader skapar inkomster, och en engelskspråkig försäljningsframgång öppnar ofta dörrar till andra språkområden”, säger Strandén.

Mer information:
FILI – Center för litteraturexport
Chef Tiia Strandén, tfn +358 (0)40 5820 975

Den finländska litteraturens marknadsvärde 2016

Värdet på den finländska litteraturexporten ökade med 8 % under förra året jämfört med föregående år och nådde 2,34 miljoner euro, ett nytt rekord.

Två år efter att Finland var temaland på bokmässan i Frankfurt kan man konstatera att satsningarna har fortsatt ge resultat även efter att projektet avslutades. Den största bruttoinkomstökningen i litteraturexporten skedde mellan 2011 och 2012, då tillväxten var hela 57 %. Efter det har nivån förblivit densamma, drygt två miljoner euro. Förra året slogs ett nytt rekord med 2,34 miljoner euro.

Dessa siffror framgår av en utredning som mätt den finländska litteraturexportens värde åren 2011–2015. Utredningen är den första i sitt slag och är utförd av Media Clever på uppdrag av FILI – Center för litteraturexport och Finlands Förlagsförening.

Utredningen har mätt inkomsterna från försäljning av översättningsrättigheter för finländska böcker till utlandet. Siffrorna kommer från finländska förlag och rättighetsförsäljare. Det verkliga värdet höjs ytterligare av utländska agenters försäljning av finländska verk, som inte mäts i utredningen.

Bland litteraturtyperna avlöser skönlitteraturen och barn- och ungdomslitteraturen varandra på toppen. I förra årets resultat ligger skönlitteraturen etta med 49 procent medan facklitteraturen för första gången knipit andraplatsen med 31 procent. Av litteraturexportens destinationsländer har Tyskland förblivit betydande år efter år och det engelskspråkiga marknadsområdet (USA och Storbritannien) klättrat till andraplaceringen.

Finland var temaland på världens största bokmässa i Frankfurt 2014. Ett av det femåriga projektets huvudmål var att lyfta Finlands litteraturexport till en högre stadigvarande nivå. Projektet finansierades av bl.a. undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet, samordningen sköttes av FILI – Center för litteraturexport.

Slutrapporten för utredningen Värdet av Finlands litteraturexport 2011–2015 publicerades i oktober 2016. Utredningen gjordes med stöd av UKM.

Mer information
FILI:s stf. direktör Tiia Strandén
tfn. +358 (0)40 5820 975

Värdet av Finlands litteraturexport 2011–2015 | slutrapport (OBS: enbart på finska, svensk översättning färdig i början av november)

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har idag överlämnat statens utländska översättarpris till Janina Orlov.

Janina Orlov (f. 1955) bor i Sverige sedan 1997 och hennes arbete för den finländska litteraturen i landet har varit betydande. Orlov har översatt Finlands namnkunnigaste samtidsförfattare till svenska: exempelvis Sofi Oksanens romanproduktion, Rosa Liksom, Katja Kettu och Riikka Pulkkinen. Repertoaren begränsar sig inte till vuxenlitteratur utan har också resulterat i att Tatu ja Patu blev Sixten och Blixten och därmed hittade nya läsare bland svenska barn. Sammanlagt har Janina Orlov hunnit översätta ett trettiotal böcker för svenska förlag och bidragit till att upprätthålla förlagens intresse för finländsk litteratur, för trots det korta avståndet är bokens resa till grannlandet i översättningens form varken enkel eller självklar. De förtjänstfulla och prisbelönta översättningarna har uppskattats av kritiker och läsare och lyft fram Finlands litteratur bland svenskarna på ett nytt vis.

Janina Orlov på bokmässan i Frankfurt 2014, Bild: Katja Maria Nyman (c) FILI

Janina Orlov säger att den finländska litteraturens uppsving i Sverige bygger på ett bra samspel: Förutom att litteraturen håller hög klass har förlagens satsningar förbättrats både i Finland och i Sverige. Den finländska litteraturen har god självkänsla – den skrivs utan att snegla för mycket på vad andra håller på med.

Janina Orlov deltar aktivt i branschens utveckling: hon har lett översättarseminarier och innehaft olika förtroendeuppdrag, exempelvis ett ännu pågående i Nordiska rådets barnlitteraturpriskommitté, som styrelseledamot i Sveriges Författarförbund 2008–2013 och sex år som ordförande i Baltic Writers Council 2009–2015.

För närvarande arbetar Janina Orlov med översättningen av Sofi Oksanens senaste roman Norma. Vid sidan av sitt översättande är Orlov universitetslektor vid Stockholms universitet där hon undervisar i barnlitteratur. Hon har publicerat mängder av artiklar i ämnet, varit krönikör och föreläst i olika länder.

Janina Orlov disputerade på Aleksandr Pusjkin i ämnet Rysslands språk och litteratur vid Åbo Akademi år 2005. Dessförinnan skrev hon sin avhandling pro gradu om Mumintrollen vid samma lärosäte. Orlov översätter även från ryska.

Undervisnings- och kulturministeriet har delat ut priset sedan 1975. Priset som finansieras av tipsvinstmedel uppgår till 15 000 euro och delas årligen ut till en välmeriterad översättare av finländsk litteratur utifrån förslag från FILI, Centrum för litteraturexport.

Mer information och intervjuförfrågningar:
FILI – Finnish Literature Exchange
intervjuförfrågningar: informatör Silja Hakulinen, tel. +358 40 534 7526

Janina Orlov: curriculum vitae

Helsingfors stadsbibliotek har fått ta emot en donation på 958 böcker med finländsk litteratur översatt till olika språk. Böckerna fanns utställda på bokmässan i Frankfurt hösten 2014. Förlag runt om i världen bidrog till samlingen och donator är FILI – Informationscentralen för Finlands litteratur.

Böckerna som ingår i donationen kommer från över 200 förlag i 25 länder. Här finns finländsk skönlitteratur för vuxna, barn och unga, samt seriealbum. Vid sidan av skönlitteraturen ingår verk om finländsk arkitektur, design, konst, musik och film i donationen.

I samlingen finns klassiker av bl.a. Juhani Aho, Minna Canth och Aleksis Kivi. Sofi Oksanen, Leena Lehtolainen och Tuomas Kyrö hör till de moderna författarna i samlingen. I donationen ingår särskilt många översatta böcker av Tove Jansson, eftersom fjolåret var ett märkesår för författaren.

”Detta är en stor donation som vi endast sällan får ta emot”, säger biblioteksdirektör Tuula Haavisto. – ”En del av böckerna kan redan lånas. Böckerna kommer småningom att placeras i centrumbiblioteket”, fortsätter hon.

”’Books on Finland’ var en bred utställning av finländsk litteratur i översättning. Vi ville donera böckerna till Helsingfors stadsbibliotek för att betjäna den växande skaran låntagare som läser på olika språk. Nya översättningar av finländsk litteratur finns inte att tillgå i lika stor omfattning någon annanstans”, säger direktör Iris Schwanck från FILI.

Bokmässan i Frankfurt, bok- och mediebranschens största evenemang i världen, inleds med en invigning på tisdag den 7 oktober. Från onsdag till fredag, 8–10.10, är mässan en fackmässa och från fredag till söndag är den öppen för hela familjen. Mässan avslutas på söndag den 12.10, då Finland lämnar vidare sin temalandsstatus till Indonesien.

Finland har förberett sig på sitt temalandsår på bokmässan i Frankfurt genom att bland annat sälja översättningsrättigheter, utbilda översättare och arrangera internationella expertbesök. Nu återstår precis tre veckor till invigningen! Vi har sammanlagt 140 programpunkter i samtliga sex mässhallar på världens största bokevenemang.

Litteraturprogrammet bygger på färska översättningar till tyska och är uppbyggt i samarbete med de tyska förlagen, som förbundit sig att satsa på finländsk litteratur och författare – målet är att öka försäljningen under detta och kommande år.

Cirka sextio av våra författare deltar på mässan, och sjuttio andra specialister – totalt 173 personer ingår i vårt FINNLAND. COOL.-program. Dessutom anländer 60 översättare av Finlands litteratur från olika delar av världen för att delta i ett separat program som är skräddarsytt för översättare. Som Finlands landmärke fungerar den 2 300 kvadratmeter stora mässpaviljongen som designats av elever från Aalto-universitetet.

Tanken med designen av paviljongen är att erbjuda ett utrymme som lyfter fram projektets själ, litteraturen, på många olika sätt och även ger mässdeltagarna möjlighet att delta. Paviljongen är uppdelad i sex olika kretsar, som alla har sin egen programhelhet under de fem dagarna:

• Cool. Stage., huvudscenen, med 58 samtal
• Café. Stage., en scen i anslutning till bokkaféet, med 56 programpunkter. Här visas även en naturdokumentär av Petteri Saario.
• Books on Finland-bokutställningen, som bokmässan i Frankfurt sammanställer varje år. Den innefattar cirka 700 översättningar av finländsk litteratur eller böcker om Finland från olika delar av världen.
• Brain Poetry, en poesigenerator konstruerad av konstnärskollektivet Brain on Art från Helsingfors, som genererar dikter på tyska och engelska utifrån användarens EEG.
• Recollected Writings, Minnesanteckningar, som är en interaktiv poesiinstallation eller installationsantologi av konstnärsgruppen IC-98:n och åtta poeter – Kristian Blomberg, Mikael Brygger, Pauliina Haasjoki, Sirpa Kyyrönen, Teemu Manninen, Henriikka Tavi, Olli-Pekka Tennilä och Miia Toivio.
• BY-barnboksillustrationsutställning, där besökaren möter sagofigurer i en tredimensionell miljö. BY lyfter fram finlandssvenska bildkonstnärer, illustratörer och animatörer: illustratörerna Linda Bondestam, Lena Frölander-Ulf, Maija Hurme, Anna Härmälä, Christel Rönns och Kasper Strömman, bildkonstnären Malin Ahlsved samt animatorerna Veronica Lassenius och Åsa Lucander fokuserar på barn i sitt skapande arbete. (BY presstext)

Programmet innehåller också olika tematiska helheter, alltifrån Tove Jansson-samtal till Östersjön och från Kalevala till utbildning. På kaféscenen finns Design Happy Hour, då en designinstallation uppförs på plats varje dag. Dessutom bevistas mässpaviljongen av Todellisuuden tutkimuskeskus Metatext-projekt, där ”läsandets främlingar” sprider ut sig till olika verksamhetsställen på mässan och ger besökarna verktyg för att hantera texter och läsandets konventioner på ett kreativt sätt.

Finland och sloganen ”Finnland. Cool.” har fått exceptionellt stor spridning på mässan. Utöver det digra mässprogrammet har vi den vanliga förlagsavdelningen för allmän finländsk litteratur, där rekordmånga förlag, 37 stycken, deltar. För första gången är Finlands nationella avdelning uppdelad i två, för läromedelsförlagen deltar med sin egen avdelning Learning Comes from Finland i läromedelshallen. Helsingfors stad deltar i mässan på Agora, den öppna mötesplatsen mellan hallarna under sloganen ”Hallo Helsinki”. De presenterar bl. a. biblioteksbussen som är dekorerad med muminfigurer.

Finlands mässpaviljong Finnland. Cool. invigs efter mässans invigning den 7.10 cirka kl. 18.30. Paviljongen invigs av kultur- och bostadsminister Pia Viitanen och tangoorkestern Unto uppträder.

För mer information om Finnland. Cool.-projektet: Iris Schwanck, FILI, , +358 (0)40 5080 331.

Programkalender på Franfurt bokmässans webbsida
www.book-fair.com/calendarofevents (sökord t.ex. Finnland. Cool.)

Finlands program i mässpaviljongen:
https://fili.fi/wp-content/uploads/2014/09/Suomen-ohjelma-paviljongissa.pdf

Visualisering av FINNLAND. COOL.-mässpaviljongen: