Trots att utländska och finska bokmässor fick ställas in på grund av pandemin stannade litteraturexporten inte av. FILI – Center för litteraturexport rapporterar om ett rekordantal ansökningar från utländska förlag om stöd för översättning av finländsk litteratur till andra språk. Antalet ansökningar ökade med hela en fjärdedel jämfört med föregående år.
Allt som allt beviljades stöd för översättning av finländsk litteratur till 40 olika språk. Mest översättningsstöd beviljades för översättning av finländska böcker till estniska, tyska och ryska.
”Den rikliga ansökningsmängden mitt i pandemin var glädjande för oss. Trots att möten, besök och mässor fått ställas in har det internationella intresset för oss inte avtagit”, säger FILIs direktör Tiia Strandén.
Mest författarspecifikt stöd gick inom vuxenlitteraturen till Max SeecksUskollinen lukija (10), SofiOksanen 9, KjellWestö 8 samt 7 vardera åt SeljaAhava och LauraLindstedt. Stöd för fem översättningar beviljades åt JuhaniKarilasPienen hauen pyydystys, PajtimStatovci och MiaKankimäki.
Inom barn- och ungdomslitteratur togs förstaplatsen som vanligt av Timo Parvela (19 översättningar) och även tvåan var på sedvanligt vis Sixten och Blixtens skapare Aino Havukainen & Sami Toivonen (11 översättningar). Trea var Riikka Jäntti vars Pikku Hiiri-böcker beviljades stöd för 10 översättningar, lika många som för Mauri Kunnas böcker. Därefter kom Laura Ertimo (9) och MagdalenaHai (8). Med i toppen fanns även den bestående favoriten Tove Jansson med 13 översättningar (både vuxen- och barnböcker).
Bland övriga översättningar kan även nämnas Volter Kilpis I salen på Alastalo, som översatts till tyska av Stefan Moster. Mare Verlag fick översättningsstöd för utgivningen som är planerad för hösten 2021.
Facklitteraturens del av översättningsstöden uppgick i år till 13 procent.
Även den tidiga höstens nyheter om litteraturexporten var positiva med beskedet om att förra årets litteraturexport nådde det högsta resultatet sedan mätningsperiodens början 2011.
Mer information:
Informatör Silja Hakulinen, FILI – center för litteraturexport , tfn. 040 5347 526
Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har den 6.10.2020 beviljat statens utländska översättarpris till Annemarie Raas, översättare till holländska. Priset uppgår till 15 000 euro och delades i år ut för 45:e gången. Det är första gången som priset går till en översättare till holländska.
Annemarie Raas inledde sin översättarbana genom att bistå sin universitetslärare Marja-Leena Hellings i översättningen av en bok av Matti Yrjänä Joensuu för 20 år sedan. Sedan dess har hon hunnit med 47 översättningar, senast av SofiOksanensKoirapuisto.
Joensuu blev en kär författare för Raas, men hon har under sina år som översättare även hunnit med andra deckare som Leena Lehtolainen, Matti Rönkä och Kati Hiekkapelto. Likaså har Annemarie Raas gjort förtjänstfulla översättningar av Aki Ollikainens finstämda miniatyrromaner, Riikka Pulkkinens pregnanta prosa, ArtoPaasilinnas humor samt inom ungdomslitteraturen av Siri Kolus och Tuutikki Tolonens böcker.
Det här är inte första gången som Annemarie Raas översättningar vinner pris: Siri Kolus bok Me Rosvolat fick ”Zilveren Griffel”-priset, den främsta utmärkelsen för barnböcker i översättning till holländska. Rosa Liksoms Hytti no:6 valdes i sin tur ut som en av de fem bästa böckerna för holländska Europese Literatuurprijs 2013.
Annemarie Raas (f. 1968) har en filosofie magisterexamen från universitetet i Groningen där hon studerat finska och finländsk kultur. Hon lärde sig finska redan under gymnasiet då hon tillbringade ett år som utbytesstudent i Jämsä.
Varje år beviljar undervisnings- och kulturministeriet enligt förslag från FILI Center för litteraturexports delegation ut statens utländska översättarpris till en meriterad översättare av finländsk litteratur. Priset har delats ut sedan 1975 och uppgår till 15 000 euro. Priset överlämnades av statssekreteraren Tuomo Puumala på Nationalbiblioteket i Helsingfors den 6.10.2020. Mottagaren deltog i ceremonin på distans.
Värdet på Finlands litteraturexport ökade och slog med sina 3,71 miljoner euro nytt rekord 2019. Det framgår av utredningen som Center för litteraturexport FILI beställt och som följt litteraturexportens värdeutveckling från och med 2011. Denna gång var ökningen hela 18 % jämfört med föregående år.
Barn- och ungdomslitteraturens andel av litteraturexporten ökade och stod för över hälften av exportinkomsterna (53 %). Jämfört med föregående år ökade även skönlitteraturens andel av de totala intäkterna något medan facklitteraturens andel minskade.
Eftersom antalet sålda titlar är begränsat kan den årliga variationen i fördelningen mellan litteraturslag rentav förklaras av en enda boks försäljningsframgångar. Trots svängningarna har barn- och ungdomslitteraturen behållit en stark position i flera år.
Det engelskspråkiga marknadsområdet stod för hela en femtedel av bruttoinkomsterna. Det är resultatet av långsiktigt arbete och exportsatsningar mot just USA och Storbritannien. Denna marknad är betydande både sett till läsarantalet och de ekonomiska effekterna och därför eftersträvansvärd.
Bruttoinkomsterna från litteraturexporten är uppdelade i förskott och royalties, och även de senare nådde en ny rekordnivå. ”Det finns anledning att glädja sig åt royaltyökningen, för den vittnar om att finländska böcker säljer i utlandet, vilket är helt avgörande för en fortsatt litteraturexport. Dessutom visar den engelskspråkiga marknadens höga andel av inkomstbildningen att vår litteratur klarar sig även på denna marknad som anses vara svår”, säger Tiia Strandén, direktör för Center för litteraturexport FILI.
Värdet på Finlands litteraturexport (3,71 miljoner euro 2019) enligt utredningens mätning visar bara en del av den totala exporten, för flera finländska författare med framgångar i utlandet representeras av utländska agenturer vars siffror inte framgår i utredningen av finländska aktörer. Den verkliga summan kan med andra ord vara minst dubbelt så stor.
De uppmätta exportinkomsterna har nästan tredubblats i jämförelse med tiden för mätningarnas början 2011. ”Nu är det också viktigt att se hur vi kan upprätthålla den höga nivå som exporten legat på de senaste åren”, påpekar Strandén.
Utredningen har gjorts av Katri Salmenoja på uppdrag av Center för litteraturexport FILI.
Mer information:
Tiia Strandén, direktör, tfn. +358 (0)40 5820 975,
Silja Hakulinen, informatör, tfn +358 (0)40 534 7526,
Undervisnings- och kulturministeriet ger på förslag av Centret för litteraturexport FILI:s delegation statens utländska översättarpris till Elina Kritzokat som översätter till tyska. Priset är på 15 000 euro och det utdelas nu för 44:e gången.
Elina Kritzokat. Bild: Antje Pehle.
Elina Kritzokat (f. 1971) inledde sin karriär som professionell översättare 2001 och har hittills redan publicerat ett femtiotal översättningar. Hennes repertoar är påfallande bred: romaner, noveller, barn- och ungdomslitteratur, lyrik, serier, essäer, skådespel, undertexter och facklitteratur.
Av Kritzokats översättningar kan nämnas Minna RytisalosLempi, som utkom förra året och blev en försäljningssuccé i Tyskland. Framgång kan förutspås också för hennes översättningar av Timo Parvelas Kepler-böcker, som det tyska förlaget har lanserat stort i höst.
Utöver samtidslitteratur har Elina Kritzokat också lyckats presentera finska moderna klassiker som exempelvis Marja-Liisa Vartio och Raija Siekkinen för de tyska läsarna. Kritzokats goda relationer till tyska förlag och hennes aktiva grepp har resulterat i utgivning av många finska verk.
Elina Kritzokat är känd för sina intelligenta, roliga och karismatiska framträdanden. Hon har läst, intervjuat, tolkat och varit konferencier på åtskilliga evenemang med finska författare på olika håll i Tyskland. Kritzokat har också föreläst, lett workshoppar och arbetat aktiv för att utveckla sitt yrkesområde.
”För mig är översättning inte bara ett språkligt arbete, utan det handlar också om empati och kärlek. Jag läser, hör och förnimmer textens stämning, rytm, stilregister, jag pejlar in särdragen i den, fördjupar mig i innehållet, äventyren och konflikterna mellan personerna, och skapar allt det på nytt på tyska, så att också andra hittar texten och kan fördjupa sig i den. Jag önskar att tyska läsare ska få uppleva något liknande som den finska författaren, som jag”, analyserar Elina Kritzokat sitt arbete.
Tysk-finska Elina Kritzokat är född och uppvuxen i Tyskland. Hon har avlagt filosofie magisterexamen vid Oldenburgs universitet i Tyskland.
Priset överräcktes på kulturminister Hanna Kosonens vägnar av undervisnings- och kulturministeriets överdirektör Riitta Kaivosoja på Ständerhuset i Helsingfors 28 november 2019.
Närmare information och intervjuer:
FILI:s kommunikation / Silja Hakulinen, / tfn 040 534 7526
Den finländska litteraturexportens marknadsvärde har ökat med totalt ca 150 % sedan 2011 och uppnått en permanent högre nivå, vilket var det mål som Center för litteraturexport FILI satte upp i början av mätperioden.
Det framgår av den utredning som Center för litteraturexport FILI beställt och som följt litteraturexportens värdeutveckling från 2011 till 2018. Den nu avslutade utredningen är den första i sitt slag på området och ger en försiktig bild av litteraturexportens ekonomiska effekter.
Exportens totala värde enligt utredningen, 3,14 miljoner euro 2018, är bara en del av sanningen, för flera av Finlands författare som varit framgångsrika i utlandet, som Pajtim Statovci, Sofi Oksanen och Rosa Liksom, representeras av utländska agenturer vars siffror ingår inte i den finländska utredningen. Den verkliga summan kan med andra ord vara minst dubbelt så stor.
En anmärkningsvärd sak med resultaten är att det engelskspråkiga marknadsområdet erövrat förstaplatsen. Finska agenter och förlag samt FILI har bedrivit ett målmedvetet arbete för att uppnå just detta, för den engelskspråkiga bokmarknaden är betydande på grund av sin omfattning och läsarmängd och därigenom sin ekonomiska betydelse. Samtidigt har den traditionellt varit mycket svårintaglig för översatt litteratur, men på senare år har den börjat öppna sig, vilket gynnat även den finländska litteraturen.
En annan global trend som bekräftas av den finska utredningen är facklitteraturens uppgång, särskilt den så kallade berättande facklitteraturen. Siffrorna i vår utredning är konjunkturkänsliga men visar ändå att även finländsk facklitteratur kan skörda framgångar utomlands.
Långsiktigt arbete betalar sig till slut: royaltyökningen i euro vittnar om att branschen håller på att omvandlas till en verklig exportbransch.
Litteraturexportens flaskhals för Finland är inte litteraturen och dess kvalitet, utan det lilla språkområdets brist på professionella översättare och agenturer som säljer översättningsrättigheter. Fler översättare till olika språkområden har utbildats och FILI stödjer även inbördes nätverkande och yrkesutbildning för översättare. Litteraturagenturerna har blivit fler, även om denna brist delvis uppvägs av utländska agenturer.
”Nuläget ser väldigt bra ut, men för att upprätthålla detta tillstånd krävs att alla aktörer aktivt engagerar sig och satsar på export. Det här är ett utmärkt tillfälle att andas ut och fundera på vad vi vill med vår litteraturexport i framtiden”, säger FILI:s direktör Tiia Strandén.
Center för litteraturexport FILI har beställt en longitudinell studie från en extern utredare (Media Clever) för att undersöka litteraturexportens utveckling. En vändpunkt för litteraturexporten var bokmässan i Frankfurt 2014, då Finland var temaland. I samband med detta drevs ett femårigt projekt för internationalisering av Finlands litteratur och samtidigt började man följa litteraturexportens ekonomiska värdeutveckling. Nu har den sista årsandelen för utredningen 2011–2018 slutförts. En helt ny utredning startas i slutet av året för att följa den fortsatta utvecklingen.
Mer information:
Tiia Strandén, direktör, Center för litteraturexport FILI
p. +358 (0)40 5820 975 /
Minister Sampo Terho överlämnade idag statens utländska översättarpris till Birgita Bonde Hansen (f. 1977). Birgita Bonde Hansen har översatt ett flertal av Finlands internationellt mest namnkunniga författare, som Sofi Oksanen, Laura Lindstedt och Antti Tuomainen till danska. Hittills har hon byggt upp en imponerande samling om40 översättningar av finländsk samtidslitteratur till danska.
Birgita Bonde Hansen har studerat finska på Köpenhamns universitet och hennes väg till översättningsyrket gick via dramatiken. Hennes första romanöversättningar var böcker av Kari Hotakainen och Sofi Oksanen år 2011. Båda dessa berättare har följt henne under hennes yrkesbana: Bonde Hansen har översatt fyra av Hotakainens romaner och Oksanens fyra romaner. Hon översätter även estnisk litteratur till danska.
Birgita Bonde Hansen fascineras särskilt av översättningens språkliga aspekter. Den gedigna språkfärdighet hon tillägnat sig och hennes bakgrund som lingvist utgör grundpelarna för hennes arbete som översättare. Bonde Hansen övertygar också som översättare av språkligt krävande berättare, exempelvis Katja Kettu och Rosa Liksom. Om Birgita Bonde Hansens grundmurade yrkesskicklighet vittnar hennes uppenbart hängivna och passionerade inställning till arbetet.
Danska har varit ett av de största målspråken för översättning av finländsk litteratur de senaste åren, och den finländska prosan har inte minst Birgita Bonde Hansens utmärkta översättningar att tacka för sina framgångar i Danmark. Tidigare i år tilldelades hon Blixenpriset för årets bästa översättare av Danmarks översättarförbund.
Statens utländska översättarpris delas ut av undervisnings- och kulturministeriet sedan 1975. Priset uppgår till 15 000 euro och beviljas från spelbolag Veikkaus intäkter. Priset delas varje år ut till en meriterad översättare av finländsk litteratur enligt förslag från FILI Center för litteraturexport.
Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho ser priset som ett erkännande av översättarnas viktiga arbete för finländsk kulturexport.
Mer information: stf. informatör Johanna Sillanpää, FILI, , p. 050 4300 119
Under 2016 såldes rättigheter för böcker översatta från finska, finlandssvenska och samiska för över tre miljoner euro.Den senaste litteraturexportens värde-rapporten vittnar om att tillväxt vilar på en hållbar grund.
Försäljningsinkomsterna från rättigheter för finländsk litteratur ökade under 2016 med över en tredjedel jämfört med 2015 och uppgick till 3,14 miljoner euro. Siffran är en del av en stigande kurva som började redan 2011 och som visar att den finländska litteraturens förmåga att väcka intresse internationellt nått en helt ny nivå.
Finland var temaland på bokmässan i Frankfurt år 2014. Den nya rapporten från FILI – Center för litteraturexport och Media Clever visar att litteraturexporten fortfarande drar fördel av Finnland.Cool-projektets framgångar.
”Förutom rättighetsexporten har även royaltyinkomsterna ökat kraftigt”, säger FILIs chef Tiia Strandén. Royaltyinkomsterna nästan fördubblades från 2014 till 2016. ”Det visar att översättning av finländska böcker säljer i utlandet. Kommersiella framgångar är en förutsättning för fortsatta köp av bokrättigheter i framtiden.”
Siffrorna i rapporten är inhämtade från finska förlag och litterära agenter, och därför saknas uppgifter om författare med utländska agenter, exempelvis Sofi Oksanen och Kjell Westö. Det är med andra ord ännu vanligare att finska böcker hamnar i shoppingkassen.
Storbritannien och USA har med en andel på 25 procent blivit de viktigaste exportmarknaderna för finländsk litteratur. På andraplatsen har även det traditionellt viktiga Tyskland ökat procentuellt. ”Stora marknader skapar inkomster, och en engelskspråkig försäljningsframgång öppnar ofta dörrar till andra språkområden”, säger Strandén.
Mer information:
FILI – Center för litteraturexport
Chef Tiia Strandén, tfn +358 (0)40 5820 975
Utländska förlag kan söka stöd från FILI för översättning av finländsk litteratur till andra språk. Mest stöd beviljades för översättning av finländsk litteratur till franska, tyska, ungerska, danska, estniska och holländska. Spektrumet av språk var brett, stöd beviljades för översättningar till 39 olika språk från färöiska till georgiska och från vietnamesiska till galiciska.
Bland barn- och ungdomslitteraturen utgick mest stöd till böcker av Timo Parvela, Maria Turtschaninoff och Tuutikki Tolonen. I spetsen för skönlitteraturen för vuxna gick istället Sofi OksanensNorma, Laura LindstedtsOneiron och Aki OllikainensNälkävuosi.
Förutom översättningsstöd beviljar FILI även marknadsföringsstöd för författares utlandsresor samt resestipendium till översättare. Totalt beviljades i år över 700 000 euro i stöd. Det gick till 549 projekt och 71 procent av ansökningarna beviljades. Stöd kan sökas i tre omgångar under året.
Mer information:
Informatör Silja Hakulinen, FILI – Center för litteraturexport , tfn. 040 5347 526
Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har idag överlämnat statens utländska översättarpris till norska Turid Farbregd.
Turid Farbregd Bild: Dorota Osinska
Översättaren, filosofie kandidaten Turid Farbregd har översatt finsk litteratur till norska i flera decennier. Hennes översättningsvärv har dock fått en helt ny intensitet på 2010-talet och hon har publicerat flera översättningar per år, bland annat av Sofi Oksanen, Antti Tuomainen och Pajtim Statovci. Turid Farbregd har gjort dessa våra samtida författare tillgängliga för norska läsare och visat sin mångsidighet i översättningar av såväl historiska romaner som deckare och dramatik.
Böckerna har hittat sin publik och nått framgångar i Norge. Översättningen av Katja Kettus ”Kätilö” (”Jordmora”) tilldelades Kritikerpriset för bästa översättning, den första norska upplagan av Tommi Kinnunens ”Neljäntienristeys” (”Der fire veier møtes”) såldes slut på ett ögonblick och i recensionen av Juha Itkonen skrev en norsk tidning att den finska litteraturen just nu upplever en guldålder.
Turid Farbregd (f. 1941) har bott i Finland sedan 1970. Hon kom då som lektor i norska till Helsingfors universitet. Farbregd är även författare till flera ordböcker, de största av dem en finsk-norsk-finsk ordbok som publicerades i mitten av 1970-talet och en finsk-norsk ordbok i början av 1990-talet.
Antalet finska verk som har översatts till norska har varit beundransvärt högt under detta decennium och det är inte minst Turid Farbregds förtjänst. Utöver att hon själv har översatt, har hon också varit mentor för nästa översättargeneration: lockat nya översättare till branschen, invigt dem i yrkeshemligheter, delat med sig av viktiga kontakter.
För närvarande översätter Farbregd Katja Kettus ”Yöperhonen” samt Tommi Kinnunens ”Lopotti” som båda kommer till de norska bokhandlarna nästa år.
”Översättning är ju storhetsvansinne,” konstaterar Farbregd själv om sitt yrke och säger att hon gläder sig över att finsk litteratur har börjat slå igenom också internationellt. ”En mycket viktig aspekt i detta är att hitta och utbilda översättare.”
Undervisnings- och kulturministeriet har delat ut priset sedan 1975. Priset uppgår till 15 000 euro och delas årligen ut till en välmeriterad översättare av finländsk litteratur utifrån förslag från FILI – Center för litteraturexport.
Närmare information och intervjuer:
FILI – Center för litteraturexport
informatör Silja Hakulinen, tfn +358 40 534 7526
Värdet på den finländska litteraturexporten ökade med 8 % under förra året jämfört med föregående år och nådde 2,34 miljoner euro, ett nytt rekord.
Två år efter att Finland var temaland på bokmässan i Frankfurt kan man konstatera att satsningarna har fortsatt ge resultat även efter att projektet avslutades. Den största bruttoinkomstökningen i litteraturexporten skedde mellan 2011 och 2012, då tillväxten var hela 57 %. Efter det har nivån förblivit densamma, drygt två miljoner euro. Förra året slogs ett nytt rekord med 2,34 miljoner euro.
Dessa siffror framgår av en utredning som mätt den finländska litteraturexportens värde åren 2011–2015. Utredningen är den första i sitt slag och är utförd av Media Clever på uppdrag av FILI – Center för litteraturexport och Finlands Förlagsförening.
Utredningen har mätt inkomsterna från försäljning av översättningsrättigheter för finländska böcker till utlandet. Siffrorna kommer från finländska förlag och rättighetsförsäljare. Det verkliga värdet höjs ytterligare av utländska agenters försäljning av finländska verk, som inte mäts i utredningen.
Bland litteraturtyperna avlöser skönlitteraturen och barn- och ungdomslitteraturen varandra på toppen. I förra årets resultat ligger skönlitteraturen etta med 49 procent medan facklitteraturen för första gången knipit andraplatsen med 31 procent. Av litteraturexportens destinationsländer har Tyskland förblivit betydande år efter år och det engelskspråkiga marknadsområdet (USA och Storbritannien) klättrat till andraplaceringen.
Finland var temaland på världens största bokmässa i Frankfurt 2014. Ett av det femåriga projektets huvudmål var att lyfta Finlands litteraturexport till en högre stadigvarande nivå. Projektet finansierades av bl.a. undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet, samordningen sköttes av FILI – Center för litteraturexport.
Slutrapporten för utredningen Värdet av Finlands litteraturexport 2011–2015 publicerades i oktober 2016. Utredningen gjordes med stöd av UKM.
Mer information FILI:s stf. direktör Tiia Strandén
tfn. +358 (0)40 5820 975
Resultaten av FILI:s sista ansökningsomgång har publicerats.Totalt har drygt 700 000 euro delats ut i stöd under det gångna året.
Utländska förlag kan söka stöd från centret för litteraturexport FILI för bland annat översättning av finländsk litteratur. Särskilt många ansökningar har inkommit för översättningar till tyska, engelska, estniska, ungerska, franska och kinesiska.
Inom skönlitteratur har stöd beviljats till böcker som varit framgångsrika och prisbelönta även i Finland, som Neljäntienristeys av Tommi Kinnunen, He eivät tiedä mitä tekevät av Jussi Valtonen och Kissani Jugoslavia av Pajtim Statovci. Fackböcker utgör 11 % av det beviljade stödet. Bland barn- och ungdomsböckerna har mest stöd sökts och beviljats för översättning av Timo Parvelas böcker.
Mer stöd än vanligt har sökts och beviljats för översättning från samiska: särskilt handlar det om översättningar av Inger-Mari Aikio. Årets tema Sameland på Åbo bokmässa kan ha bidragit till denna synlighet – eller åtminstone till att översättningarna från samiska till finska med stöd från FILI också blev fler än vanligt.
Förutom översättningsstöd till förlag har stöd även beviljats till utlandsresor för finländska författare för att gynna försäljningen av en ny översättning samt till provöversättningar som används för att sälja översättningsrättigheter till utlandet. Dessutom delar FILI ut stöd till översättning av litteratur med små upplagor till finska.
Under 2015 har närmare 500 projekt beviljats stöd. 73 % av ansökningarna har beviljats.
Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har idag överlämnat statens utländska översättarpris till Janina Orlov.
Janina Orlov (f. 1955) bor i Sverige sedan 1997 och hennes arbete för den finländska litteraturen i landet har varit betydande. Orlov har översatt Finlands namnkunnigaste samtidsförfattare till svenska: exempelvis Sofi Oksanens romanproduktion, Rosa Liksom, Katja Kettu och Riikka Pulkkinen. Repertoaren begränsar sig inte till vuxenlitteratur utan har också resulterat i att Tatu ja Patu blev Sixten och Blixten och därmed hittade nya läsare bland svenska barn. Sammanlagt har Janina Orlov hunnit översätta ett trettiotal böcker för svenska förlag och bidragit till att upprätthålla förlagens intresse för finländsk litteratur, för trots det korta avståndet är bokens resa till grannlandet i översättningens form varken enkel eller självklar. De förtjänstfulla och prisbelönta översättningarna har uppskattats av kritiker och läsare och lyft fram Finlands litteratur bland svenskarna på ett nytt vis.
Janina Orlov på bokmässan i Frankfurt 2014, Bild: Katja Maria Nyman (c) FILI
Janina Orlov säger att den finländska litteraturens uppsving i Sverige bygger på ett bra samspel: Förutom att litteraturen håller hög klass har förlagens satsningar förbättrats både i Finland och i Sverige. Den finländska litteraturen har god självkänsla – den skrivs utan att snegla för mycket på vad andra håller på med.
Janina Orlov deltar aktivt i branschens utveckling: hon har lett översättarseminarier och innehaft olika förtroendeuppdrag, exempelvis ett ännu pågående i Nordiska rådets barnlitteraturpriskommitté, som styrelseledamot i Sveriges Författarförbund 2008–2013 och sex år som ordförande i Baltic Writers Council 2009–2015.
För närvarande arbetar Janina Orlov med översättningen av Sofi Oksanens senaste roman Norma. Vid sidan av sitt översättande är Orlov universitetslektor vid Stockholms universitet där hon undervisar i barnlitteratur. Hon har publicerat mängder av artiklar i ämnet, varit krönikör och föreläst i olika länder.
Janina Orlov disputerade på Aleksandr Pusjkin i ämnet Rysslands språk och litteratur vid Åbo Akademi år 2005. Dessförinnan skrev hon sin avhandling pro gradu om Mumintrollen vid samma lärosäte. Orlov översätter även från ryska.
Undervisnings- och kulturministeriet har delat ut priset sedan 1975. Priset som finansieras av tipsvinstmedel uppgår till 15 000 euro och delas årligen ut till en välmeriterad översättare av finländsk litteratur utifrån förslag från FILI, Centrum för litteraturexport.
Mer information och intervjuförfrågningar:
FILI – Finnish Literature Exchange
intervjuförfrågningar: informatör Silja Hakulinen, tel. +358 40 534 7526
FILI – Finnish Literature Exchange har vänt blicken mot tiden efter Finnland. Cool.-projektet:det stora projektet med att sälja översättningsrättigheter till den engelskspråkiga världen.
Utredningen ”Litteraturexportens värde 2011–2015” från 2014 visar att värdet legat kvar på drygt 2 miljoner euro efter att ha stigit till den nivån för ett par år sedan. Siffran innefattar rättigheter sålda av finländska förlag och agenturer. Dessutom bidrar utländska agenters försäljning av finländska verk, som inte ingår i utredningen, till det verkliga värdet.
Efter att Finnland. Cool. – Finland som temaland på bokmässan i Frankfurt överträffade alla förväntningar har intresset för finländsk litteratur utomlands varit större än någonsin tidigare.
Under förberedelserna för temalandsåret på bokmässan i Frankfurt togs ett stort kliv framåt i försäljningen av översättningsrättigheter. Den tyskspråkiga marknaden har fungerat som en port till andra språkområden och skapat stort intresse även på den svåra engelskspråkiga marknaden, som FILI riktar sitt fokus mot i sitt stora projekt för de närmaste tre åren. Den engelskspråkiga marknaden är omfattande och en utmärkt kanal till andra områden.
I USA och Storbritannien inriktar vi oss på förlagen, på utbildning av nya översättare och promotionarbete för utgivna översättningar i samarbete med lokala partner.
FILI kommer även i fortsättningen att fungera som förmedlare av professionella kontakter: vi deltar på mässor för yrkesverksamma inom bokbranschen och bjuder in utländska förläggare till Finland för att bekanta sig med den finländska litteraturen. Vi erbjuder även en hemvist för översättare av Finlands litteratur och en av våra viktiga uppgifter är att hitta fler översättare till olika språkområden.
Mer information:
FILI:s direktör Leena Majander tfn. +358 (0)50 529 2906,
Helsingfors stadsbibliotek har fått ta emot en donation på 958 böcker med finländsk litteratur översatt till olika språk. Böckerna fanns utställda på bokmässan i Frankfurt hösten 2014. Förlag runt om i världen bidrog till samlingen och donator är FILI – Informationscentralen för Finlands litteratur.
Böckerna som ingår i donationen kommer från över 200 förlag i 25 länder. Här finns finländsk skönlitteratur för vuxna, barn och unga, samt seriealbum. Vid sidan av skönlitteraturen ingår verk om finländsk arkitektur, design, konst, musik och film i donationen.
I samlingen finns klassiker av bl.a. Juhani Aho, Minna Canth och Aleksis Kivi. Sofi Oksanen, Leena Lehtolainen och Tuomas Kyrö hör till de moderna författarna i samlingen. I donationen ingår särskilt många översatta böcker av Tove Jansson, eftersom fjolåret var ett märkesår för författaren.
”Detta är en stor donation som vi endast sällan får ta emot”, säger biblioteksdirektör Tuula Haavisto. – ”En del av böckerna kan redan lånas. Böckerna kommer småningom att placeras i centrumbiblioteket”, fortsätter hon.
”’Books on Finland’ var en bred utställning av finländsk litteratur i översättning. Vi ville donera böckerna till Helsingfors stadsbibliotek för att betjäna den växande skaran låntagare som läser på olika språk. Nya översättningar av finländsk litteratur finns inte att tillgå i lika stor omfattning någon annanstans”, säger direktör Iris Schwanck från FILI.
SKS styrelse har valt förläggare Leena Majander-Reenpää till ny chef för FILI – Finnish Literature Exchange. Hon träder i SKS tjänst den 1 juni 2015.
Majander-Reenpää har verkat länge inom bokbranschen. Hon har varit förläggare på bl.a. Otava, WSOY och senast på Bonnier Books, där hon byggt upp nya strukturer för försäljning av översättningsrättigheter och inhämtat omfattande kännedom om den internationella förlagsvärlden. Dessutom innehar hon många förtroendeuppdrag inom branschen.
”Det framgångsrika Finnland. Cool.-projektet på bokmässan i Frankfurt 2014 har inneburit ett sjumilakliv ut i världen för den finländska litteraturen.Det är en bra utgångspunkt för fortsatt långsiktigt arbete”, kommenterar Majander-Reenpää sin utnämning.
FILIs nuvarande chef Iris Schwanck fortsätter sitt uppdrag fram till sin pension i slutet av maj.
FILI är en exportorganisation för Finlands litteratur, som stödjer översättning och utgivning av litteratur till andra språk och främjar kännedomen om finländsk litteratur utomlands.FILI beviljar stipendier och stöd för översättning av finländsk litteratur.FILI ansvarade för det framgångsrika projektet med Finland som temaland på bokmässan i Frankfurt, som fick sin kulmen hösten 2014.
Bruttoinkomsterna från litteraturexporten 2013 var 2,24 miljoner euro, jämfört med 1,98 miljoner euro år 2012. En stor förändring har inträffat mellan litteraturtyperna, där barn- och ungdomslitteraturen ökat från en dryg tredjedel under de två föregående åren till hela 59 procentenheter. Bland länderna innehar Tyskland fortfarande förstaplaceringen, men även den ansett svåra engelskspråkiga marknaden håller på att öppna sig för den finländska litteraturen.
De nya siffrorna för 2013 från den av FILI och Finlands Förlagsförening beställda utredningen Litteraturexportens värde 2011–15 har kommit. Media Clever som utför utredningen rapporterar en ökning på drygt 13 % jämfört med året innan. Bruttoinkomsterna från litteraturexport, försäljning av översättningsrättigheter, var 2,24 miljoner euro år 2013, mot 1,98 miljoner euro år 2012. Hoppet från 2011 till 2012 var större, med en ökning på nästan 60 %.
Sifforna har inhämtats anonymt från inhemska förlag och agenter och utgörs av realiserade försäljningar. Rättigheter som sålts av utländska agenturer ingår inte i siffrorna, och även inkomster av sålda böcker i utlandet ligger utanför utredningens område. Således är bruttoinkomsterna av litteraturexporten ännu högre än siffrorna som anges här.
En stor förändring har inträffat mellan litteraturtyperna, där barn- och ungdomslitteraturen ökat från en dryg tredjedel under de två föregående åren till hela 59 procentenheter. Skönlitteraturens andel har å sin sida minskat i motsvarande omfattning från hälften till en tredjedel. Facklitteraturens andel har minskat till fem procent från nio procent året innan.
Bland länderna innehar Tyskland fortfarande topplaceringen, men dess relativa andel har minskat med sex procentenheter från 30 till 24. Istället håller den ansett svåra engelskspråkiga marknaden på att öppna sig för finländsk litteratur, dess andel har ökat från 9 procentenheter till 19. Det tredje landet i statistiken är Ryssland och det fjärde är Latinamerika som helhet.
De tyska förlagen satsade mycket på Finland som temaland på bokmässan i Frankfurt, och därför är en minskning inom det tyskspråkiga området att vänta när antalet köpta rättigheter från temalandsåret planar ut. Mässframgångarnas inverkan på den finländska litteraturen återspeglas även på andra språkområden då den tyskspråkiga marknaden öppnar dörrar till andra marknader.
Förläggaren Anna-Riikka Carlson på WSOY berättade på FILIs presskonferens den 4.11.2014 att Finlands temalandsprojekt i Frankfurt följts noggrant i Asien och att betydande affärer har gjorts med exempelvis Japan, Kina och Indien.
Synligheten för Finlands litteratur i tyska medier slog alla tidigare temalandsrekord och slutade på 7 700 medieträffar under perioden oktober 2013–oktober 2014. Tidigare har temaländernas saldo varierat mellan under 2 000 och som mest drygt 5 000. Hela 40 % av medieträffarna behandlade litteratur och författare, 27 % temalandsprojektet och mässpaviljongen mer generellt, en fjärdedel var omnämnanden av temalandsprojektet och 8 % behandlade kulturevenemang i Frankfurt.
Enligt den tyska mediebyrån WBCO:s verkställande direktör Frank Wöllstein har Finlands aldrig tidigare haft så bred synlighet i Tyskland. Skälen till FINNLAND. COOL.-projektets framgångar ser Wöllstein i FILI:s tidigt inledda mediearbete: tyska journalister har haft möjlighet att träffa ett otal finländska författare och tid att bekanta sig med vår litteratur. Den enkla presentationen av litteraturen och projektet gjorde dem lockande. Samtidigt bjöd Frankfurts konstinstitutioner på en mångsidig meny av finländsk kultur som väckte mediernas intresse.
Litteraturen stod i centrum för projektet FINNLAND. COOL., även kommunikationen fokuserade på detta och det gav utdelning. Utan de tyska mediernas uppriktiga intresse för vår litteratur hade den stora uppmärksamheten från medierna dock inte varit möjlig. Synligheten i medierna har stor betydelse för FINNLAND. COOL.-projektets målsättningar, för synligheten för finländsk litteratur och dess tyska översättningar för en stor publik ökar böckernas försäljning och påverkar de tyska förlagens benägenhet att satsa på finländsk litteratur även i fortsättningen.
Mer information: FILIs direktör Iris Schwanck, tfn. +358 (0)40 5080 331, och FILIs informatör Silja Hakulinen, tfn. +358 (0)40 5347 526,
FINNLAND. COOL.-paviljongen på bokmässan i Frankfurt (c) FILI / Katja Maria Nyman
Kultur- och bostadsminister Pia Viitanen har i dag vid bokmässan i Frankfurt överräckt statens utländska översättarpris till tyska Angela Plöger.
Angela Plöger (f. 1942 i Danzig) har en lång karriär bakom sig som översättare av finländsk litteratur till tyska. Hon har doktorerat i finska språket vid Hamburgs universitet.
Hennes första översättning var Eeva Kilpis roman Tamara, som utkom på tyska redan 1974. Sedan dess har hon översatt 40 skönlitterära verk samt även bidragit med skönlitterära översättningar till ett stort antal antologier.
Till Plögers senaste översättningar hör Katja Kettus roman Barnmorskan (på tyska Wildauge) samt Sofi OksanensNär duvorna försvann (Als die Tauben verschwanden). Bägge romanerna har väckt stor uppmärksamhet i Tyskland, i synnerhet översättningen av Kettus språkligt utmanande verk har prisats av kritikerna. Plöger har även översatt två av Oksanens tidigare böcker till tyska.
Därtill har Angela Plöger översatt bl.a. sju böcker av Leena Lander, fem verk av Eeva-Kaarina Aronen samt fyra romaner av Anja Snellman.
Plöger har också gjort en betydande insats för att synliggöra den finska samtidsdramatiken utomlands genom att översätta ett tjugotal finska pjäser till tyska. Hon har även översatt en stor mängd fack- och vetenskaplig litteratur.
Undervisnings- och kulturministeriets utländska översättarpris delas i år ut för 40:e gången. Priset på 15 000 euro beviljas ur tipsmedel och tilldelas varje år en meriterad översättare av finländsk litteratur, på förslag av Informationscentralen för Finlands litteratur (FILI). I år delas priset undantagsvis ut på den internationella bokmässan i Frankfurt, där Finland är temaland.
Ytterligare information: FILI – Finnish Literature Exchange
direktör Iris Schwanck, tfn. +358 40 5080 331
intervjuer: informatör Silja Hakulinen tfn. +358 40 5347 526
Bokmässan i Frankfurt, bok- och mediebranschens största evenemang i världen, inleds med en invigning på tisdag den 7 oktober. Från onsdag till fredag, 8–10.10, är mässan en fackmässa och från fredag till söndag är den öppen för hela familjen. Mässan avslutas på söndag den 12.10, då Finland lämnar vidare sin temalandsstatus till Indonesien.
Finland har förberett sig på sitt temalandsår på bokmässan i Frankfurt genom att bland annat sälja översättningsrättigheter, utbilda översättare och arrangera internationella expertbesök. Nu återstår precis tre veckor till invigningen! Vi har sammanlagt 140 programpunkter i samtliga sex mässhallar på världens största bokevenemang.
Litteraturprogrammet bygger på färska översättningar till tyska och är uppbyggt i samarbete med de tyska förlagen, som förbundit sig att satsa på finländsk litteratur och författare – målet är att öka försäljningen under detta och kommande år.
Cirka sextio av våra författare deltar på mässan, och sjuttio andra specialister – totalt 173 personer ingår i vårt FINNLAND. COOL.-program. Dessutom anländer 60 översättare av Finlands litteratur från olika delar av världen för att delta i ett separat program som är skräddarsytt för översättare. Som Finlands landmärke fungerar den 2 300 kvadratmeter stora mässpaviljongen som designats av elever från Aalto-universitetet.
Tanken med designen av paviljongen är att erbjuda ett utrymme som lyfter fram projektets själ, litteraturen, på många olika sätt och även ger mässdeltagarna möjlighet att delta. Paviljongen är uppdelad i sex olika kretsar, som alla har sin egen programhelhet under de fem dagarna:
Cool. Stage., huvudscenen, med 58 samtal
Café. Stage., en scen i anslutning till bokkaféet, med 56 programpunkter. Här visas även en naturdokumentär av Petteri Saario.
Books on Finland-bokutställningen, som bokmässan i Frankfurt sammanställer varje år. Den innefattar cirka 700 översättningar av finländsk litteratur eller böcker om Finland från olika delar av världen.
Brain Poetry, en poesigenerator konstruerad av konstnärskollektivet Brain on Art från Helsingfors, som genererar dikter på tyska och engelska utifrån användarens EEG.
Recollected Writings, Minnesanteckningar, som är en interaktiv poesiinstallation eller installationsantologi av konstnärsgruppen IC-98:n och åtta poeter – Kristian Blomberg, Mikael Brygger, Pauliina Haasjoki, Sirpa Kyyrönen, Teemu Manninen, Henriikka Tavi, Olli-Pekka Tennilä och Miia Toivio.
BY-barnboksillustrationsutställning, där besökaren möter sagofigurer i en tredimensionell miljö. BY lyfter fram finlandssvenska bildkonstnärer, illustratörer och animatörer: illustratörerna Linda Bondestam, Lena Frölander-Ulf, Maija Hurme, Anna Härmälä, Christel Rönns och Kasper Strömman, bildkonstnären Malin Ahlsved samt animatorerna Veronica Lassenius och Åsa Lucander fokuserar på barn i sitt skapande arbete. (BY presstext)
Programmet innehåller också olika tematiska helheter, alltifrån Tove Jansson-samtal till Östersjön och från Kalevala till utbildning. På kaféscenen finns Design Happy Hour, då en designinstallation uppförs på plats varje dag. Dessutom bevistas mässpaviljongen av Todellisuuden tutkimuskeskus Metatext-projekt, där ”läsandets främlingar” sprider ut sig till olika verksamhetsställen på mässan och ger besökarna verktyg för att hantera texter och läsandets konventioner på ett kreativt sätt.
Finland och sloganen ”Finnland. Cool.” har fått exceptionellt stor spridning på mässan. Utöver det digra mässprogrammet har vi den vanliga förlagsavdelningen för allmän finländsk litteratur, där rekordmånga förlag, 37 stycken, deltar. För första gången är Finlands nationella avdelning uppdelad i två, för läromedelsförlagen deltar med sin egen avdelning Learning Comes from Finland i läromedelshallen. Helsingfors stad deltar i mässan på Agora, den öppna mötesplatsen mellan hallarna under sloganen ”Hallo Helsinki”. De presenterar bl. a. biblioteksbussen som är dekorerad med muminfigurer.
Finlands mässpaviljong Finnland. Cool. invigs efter mässans invigning den 7.10 cirka kl. 18.30. Paviljongen invigs av kultur- och bostadsminister Pia Viitanen och tangoorkestern Unto uppträder.
För mer information om Finnland. Cool.-projektet: Iris Schwanck, FILI, , +358 (0)40 5080 331.
Som en del av Finlands temalandsprojekt på bokmässan i Frankfurt ordnar FILI ett separat programpaket för översättare av finländsk litteratur.Det är första gången i bokmässans historia som översättarna uppmärksammas ordentligt med eget program.
60 översättare har redan anmält sig till programmet, varav 54 översätter från finska och 6 från finlandssvenska till sammanlagt 16 språk.En tredjedel av deltagarna översätter till tyska.
Under det tre dagar långa översättarprogrammet bekantar sig deltagarna med bokmässan ur den professionella översättarens perspektiv och lär sig mer om översättarens position i litteraturexporten.Världens största evenemang inom bokbranschen är inriktat på försäljning av översättningsrättigheter, vilket är viktigt att sätta sig in i även för översättare, för många av dem agerar ambassadörer för finländsk litteratur i sina hemländer och marknadsför finländsk samtidslitteratur till lokala förlag.
Målet för temaprojektet FINNLAND. COOL. är att permanent lyfta försäljningen av översättningsrättigheter för finländsk litteratur till en högre nivå.Detta är inte möjligt utan yrkeskunniga översättare, som FILI sedan länge arbetat med att utbilda.Under årens lopp har man bland annat ordnat översättarseminarier för nybörjaröversättare, för specialiserade översättare inom olika typer av litteratur och till och med för översättare av samma författare eller samma bok.
Finlands temalandsår till ära delar undervisnings- och kulturministeriet i år undantagsvis ut det utländska översättarpriset på Frankfurts bokmässa. Priset delas i år ut för 40:e gången och uppgår till 15 000 euro. Det ges årligen till en litterär översättare utifrån exportorganisationen för Finlands litteratur FILIs delegations förslag. Mottagaren tillkännages den 8 oktober i Finlands mässpaviljong.
Mer information:
Iris Schwanck, chef för FILI och FINNLAND. COOL.-projektet, +358 (0)40 5080 331,
I år är Finland temaland på bokmässan i Frankfurt, världens största evenemang inom bok- och mediabranschen. Invigningen av den fem dagar långa mässan anordnas den 7 oktober och mässan inleds officiellt onsdagen den 8.
Finlands riksdag representeras vid evenemanget av republikens president Sauli Niinistö. President Niinistö talar även på bokmässans invigning. Finlands två andra invigningstalare är redan bekräftade, författaren Sofi Oksanen och utbildningsexperten och pedagogie doktorn Pasi Sahlberg.
Under sitt besök bekantar sig republikens president med bokmässan samt med det pågående finska utställnings- och kulturprogrammet i Frankfurt.
Finlands temalandsprojekt går under sloganen FINNLAND. COOL. och kretsar kring litteratur och läsande samt betydelsen av lärande och utbildning. Sextio finländska författare har redan bekräftat sin medverkan på mässan, och dessutom deltar ett tjugotal andra sakkunniga. Det utkommer över 130 nya översättningar av finländsk litteratur på tyska. Temaprojektet koordineras av litteraturexportorganisationen FILI.
