Bruttoinkomsterna från litteraturexporten 2013 var 2,24 miljoner euro, jämfört med 1,98 miljoner euro år 2012. En stor förändring har inträffat mellan litteraturtyperna, där barn- och ungdomslitteraturen ökat från en dryg tredjedel under de två föregående åren till hela 59 procentenheter. Bland länderna innehar Tyskland fortfarande förstaplaceringen, men även den ansett svåra engelskspråkiga marknaden håller på att öppna sig för den finländska litteraturen.
De nya siffrorna för 2013 från den av FILI och Finlands Förlagsförening beställda utredningen Litteraturexportens värde 2011–15 har kommit. Media Clever som utför utredningen rapporterar en ökning på drygt 13 % jämfört med året innan. Bruttoinkomsterna från litteraturexport, försäljning av översättningsrättigheter, var 2,24 miljoner euro år 2013, mot 1,98 miljoner euro år 2012. Hoppet från 2011 till 2012 var större, med en ökning på nästan 60 %.
Sifforna har inhämtats anonymt från inhemska förlag och agenter och utgörs av realiserade försäljningar. Rättigheter som sålts av utländska agenturer ingår inte i siffrorna, och även inkomster av sålda böcker i utlandet ligger utanför utredningens område. Således är bruttoinkomsterna av litteraturexporten ännu högre än siffrorna som anges här.
En stor förändring har inträffat mellan litteraturtyperna, där barn- och ungdomslitteraturen ökat från en dryg tredjedel under de två föregående åren till hela 59 procentenheter. Skönlitteraturens andel har å sin sida minskat i motsvarande omfattning från hälften till en tredjedel. Facklitteraturens andel har minskat till fem procent från nio procent året innan.
Bland länderna innehar Tyskland fortfarande topplaceringen, men dess relativa andel har minskat med sex procentenheter från 30 till 24. Istället håller den ansett svåra engelskspråkiga marknaden på att öppna sig för finländsk litteratur, dess andel har ökat från 9 procentenheter till 19. Det tredje landet i statistiken är Ryssland och det fjärde är Latinamerika som helhet.
De tyska förlagen satsade mycket på Finland som temaland på bokmässan i Frankfurt, och därför är en minskning inom det tyskspråkiga området att vänta när antalet köpta rättigheter från temalandsåret planar ut. Mässframgångarnas inverkan på den finländska litteraturen återspeglas även på andra språkområden då den tyskspråkiga marknaden öppnar dörrar till andra marknader.
Förläggaren Anna-Riikka Carlson på WSOY berättade på FILIs presskonferens den 4.11.2014 att Finlands temalandsprojekt i Frankfurt följts noggrant i Asien och att betydande affärer har gjorts med exempelvis Japan, Kina och Indien.
Synligheten för Finlands litteratur i tyska medier slog alla tidigare temalandsrekord och slutade på 7 700 medieträffar under perioden oktober 2013–oktober 2014. Tidigare har temaländernas saldo varierat mellan under 2 000 och som mest drygt 5 000. Hela 40 % av medieträffarna behandlade litteratur och författare, 27 % temalandsprojektet och mässpaviljongen mer generellt, en fjärdedel var omnämnanden av temalandsprojektet och 8 % behandlade kulturevenemang i Frankfurt.
Enligt den tyska mediebyrån WBCO:s verkställande direktör Frank Wöllstein har Finlands aldrig tidigare haft så bred synlighet i Tyskland. Skälen till FINNLAND. COOL.-projektets framgångar ser Wöllstein i FILI:s tidigt inledda mediearbete: tyska journalister har haft möjlighet att träffa ett otal finländska författare och tid att bekanta sig med vår litteratur. Den enkla presentationen av litteraturen och projektet gjorde dem lockande. Samtidigt bjöd Frankfurts konstinstitutioner på en mångsidig meny av finländsk kultur som väckte mediernas intresse.
Litteraturen stod i centrum för projektet FINNLAND. COOL., även kommunikationen fokuserade på detta och det gav utdelning. Utan de tyska mediernas uppriktiga intresse för vår litteratur hade den stora uppmärksamheten från medierna dock inte varit möjlig. Synligheten i medierna har stor betydelse för FINNLAND. COOL.-projektets målsättningar, för synligheten för finländsk litteratur och dess tyska översättningar för en stor publik ökar böckernas försäljning och påverkar de tyska förlagens benägenhet att satsa på finländsk litteratur även i fortsättningen.
Mer information: FILIs direktör Iris Schwanck, tfn. +358 (0)40 5080 331, och FILIs informatör Silja Hakulinen, tfn. +358 (0)40 5347 526,
